Historia

Historien 2008-2017

Åren närmast före 2010 dominerades verksamheten av två stora engagemang, måltidsprojektet Skärgårdssmak och turismprojektet Scandinavian Islands. Skärgårdssmak engagerade ett stort antal krogar, livsmedelsproducenter och andra företagare i skärgården, och även mycket av Samarbetets energi och resurser. Projektet har numera övergått i bolagsform och fortsatt främst i de finska delarna. Scandinavian Islands innebar främst ett ekonomiskt engagemang för NSS. Det avsatte inte så stora konkreta resultat och har under senare tid överflyglats av andra, på den svenska sidan framför allt av samarbetet Stockholm Archipelago.

Tiden närmast efter Skärgårdssmak ägnades NSS:s verksamhet främst åt att knyta nya kontakter och utveckla nätverk som grund för nya projekt. Att initiera och driva Interreg-projekt blev efter Finlands och Sveriges medlemskap i EU 1995 en viktig del i NSS:s verksamhet och en möjlighet att stärka Samarbetets ekonomi. NSS utsågs till och med till beredningsorgan för ansökningar om Interreg-projekt, en uppgift som dock regeringarna inför programperioden 2000-2006 flyttade till en särskild styrkommitté.
Skärgårdssmak slukade mycket kraft och Samarbetet ville därefter avvakta att binda sig vid nya stora åtaganden. De synliga resultaten av verksamheten blev lidande av detta och den ledsamma konsekvensen blev att Nordiska Ministerrådet år 2011 avförde NSS som gränskommitté och drog in det ekonomiska bidraget. Motiveringen var att NSS:s verksamhet brast i lokalt engagemang, effektivitet och tydliga projekt med nordisk nytta. NSS:s budget halverades därmed.

Två medlemsregioner lämnade i detta läge NSS, Åland år 2010 och Sörmland år 2011. Vid ett skärgårdsmöte 2011 i Stockholms län kritiserade landstingsrådet Gustav Andersson (numera Gustav Hemming) och landshövding Per Unckel NSS:s sviktande verksamhet. De gav sina styrelseledamöter, samarbetets nytillträdda styrelseordförande Lena Nyberg, Skärgårdsstiftelsen, respektive Lars Nyberg, Länsstyrelsen, i uppdrag att inom ett år aktivera och visa konkreta resultat av verksamheten. Om inga förbättringar skedde tänkte man överväga att lämna Samarbetet, vilket nog hade medfört nedläggning av NSS.

Under de följande åren ansträngde sig styrelsen att visa konkreta resultat, vilket främst tog sig uttryck i ett antal seminarier rörande aktuella utmaningar för skärgården. Samarbetet bidrog även till några större projekt, dock utan att lägga stora personresurser på sitt deltagande annat än vid några seminarier med anknytning till projekten.

Trots en krympt budget genomfördes den nymornade verksamheten med årliga överskott. Vid en uppvaktning hösten 2013 visade styrelsen upp NSS:s förbättrade verksamhet för Nordiska Ministerrådet i Köpenhamn. Den goda effekten blev att ministerrådet beviljade samarbetet att åter bli gränskommitté. Därmed återkom också det ekonomiska bidraget, inledningsvis för perioden 2014-16, därefter förlängt och något förstärkt.
Ministerrådet har under åren övervägt att övergå till ett projektbaserat bidragssystem för gränskommittéerna och har nyligen beslutat om ett mellanting. Det innebär att basbidragen bibehålls, med en viss ökning för NSS:s del. Samtidigt har ministerrådet reserverat pengar för projekt enligt tre särskilda prioriteringar. Av dessa är hållbar landsbygdsutveckling mest relevant för NSS, men även innovativa och resilienta regioner och hållbara städer och stadsutveckling har beröringspunkter.

Sakfrågor

Entreprenörskap, företagande och kulturfrågor var de sakfrågor Samarbetet prioriterade åren närmast före 2010. Efterhand tillkom miljöfrågor medan kulturen hamnade mer i bakgrunden. Sedan 2014 utgår verksamhetsplanen från de tre begreppen ekologisk, social respektive ekonomisk hållbarhet och därtill funktionen som plattform för att skapa projekt.

Den mest omfattande insatsen inom ekologisk hållbarhet har varit projektet Green Islands som genomfördes åren 2012-14 med ekonomiskt bidrag från Samarbetet och ministerrådet. Projektet fokuserade på avfalls-, energi- och VA-lösningar. Dessförinnan genomfördes i samband med Skärgårdsmässan 2008 i Stockholm en miljösamarbetsdag med syfte att bilda ett miljönätverk. Vid två tillfällen, 2014 i Stockholm och 2015 i Åbo, anordnade NSS seminarier om den ökande mängden skarv, hur den kan hanteras och dess konsekvenser för fisket. Samarbetet har även därefter aktivt följt skarvfrågan. Under 2017 bjöd NSS in berörda aktörer för att diskutera samarbete runt norra Östersjön om EU-initiativet havsplanering. Där visade det sig att NSS:s nätverk lokalt och regionalt kan bli till nytta i arbetet.

Tyngdpunkten i NSS:s verksamhet under de senaste åren har främst rört social hållbarhet. 2009 genomfördes i Mariehamn ett seminarium om IT-tjänster för skärgården och 2017 i Helsingfors ett med tema Bredbandsutbyggnad och digitala tjänster. I Stockholm hölls 2016 ett seminarium Tillgång till lokal service. Två seminarier 2016 med tema Framtidens skärgårdsskolor i Stockholm och Helsingfors lyfte fram vikten av tillgång till bra skolundervisning, de goda skolresultaten i små skärgårdsskolor och praktikexempel med ny IT-teknik.
Under 2017 inleddes två mer omfattande projekt, Bostäder för fastboende och Morgondagens skärgårdsbor. Bostadsprojektet består dels av en jämförelse mellan berörda regelverk i medlemsländerna och dels av en studie av bostadslösningar i samverkan med arkitektskolor. Demografiprojektet ska studera utmaningar för skärgårdsbor i arbetsför ålder att flytta till eller bo kvar i skärgården. Det görs genom en enkät till skärgårdsbor. Resultatet av enkäten kommer att vara underlag för lokala seminarier med syfte att fördjupa kunskaper och öka lokalt engagemang för frågan. NSS har vidare uppmärksammat metoden Lokala ekonomiska analyser / LEA som visar att öar och skärgårdar kan vara värdefulla inte bara upplevelsemässigt utan även ekonomiskt.

Kulturprojektet Skärgårdskultur – resurs för regionidentitet och lokal ekonomi genomfördes 2008 som uppföljning av ett tidigare Interreg-projekt. Det följdes 2011 av projektet When we were one, en förstudie med sikte på Interreg-bidrag för fortsatt projekt om skärgårdarnas gemensamma historia. Dessvärre beviljades projektet inga Interreg-pengar, varför arbetet inte fullföljdes. NSS ordnade under en följd av år kulturting, men kulturtinget 2010 på Åland kom att bli det sista hittills.
Ekonomisk hållbarhet var sedan tidigare en viktig aspekt i NSS:s verksamhet, ofta med särskild koppling till unga skärgårdsbor.

2011 startades projektet Skärgårdar, ungdomar, företagsamhet / SUF. Även det var en förstudie med sikte på Interreg-bidrag för en större insats, men inte heller den beviljades pengar.
Åren 2014-15 genomfördes demografiprojektet Egna pengar om ungdomars och vuxnas sysselsättning och försörjning i skärgården, med ekonomiskt bidrag från Nordiska ministerrådet och NSS. Under projektet anordnades flera seminarier och det dokumenterades i en skrift. NSS stöder sedan många år det årliga skärgårdskvinnoseminariet, där företagande varit en viktig fråga. Samarbetet har under senare år deltagit i mötena.
Det växande intresset för besöksnäring har behandlats i tre seminarier, år 2012 i Helsingfors, 2013 i Stockholm och 2015 åter i Helsingfors, senaste gången för att medverka till Interreg-projekt om små hamnar för fritidsbåtar. Under 2013 anordnades seminariet Fisk( e) så in i vassen om fiskevård och fisketurism. Måltidstemat har varit aktuellt även efter Skärgårdssmak. År 2016 deltog samarbetet med föredragshållare i symposiet Finskt mästerskap i mathantverk i Ekenäs. Ett seminarium 2017 i Stockholm om Betesdrift i skärgården för att bevara det öppna skärgårdslandskapet hade kopplingar till både måltider och besöksnäring. En mer detaljerad redovisning av verksamhetens innehåll återfinns i årskrönikan nedan.

Samarbetets roller

En övergripande devis för NSS:s arbete är att fokusera på aktuella skärgårdsutmaningar där nordiskt samarbete kan göra skillnad. Det räcker alltså inte att frågorna är viktiga. I vissa sakområden finns redan etablerade nordiska samarbeten mellan kraftfulla och kompetenta aktörer, vilket begränsar NSS:s möjligheter att göra nytta. Det gäller exempelvis för marin miljö.

Samarbetets begränsade resurser motiverar en generell inriktning att initiera insatser, men att därefter gärna överlåta genomförandet på andra aktörer. En annan princip är att NSS inte bör driva policy-frågor, det är en fråga för samarbetets huvudmän. Däremot kan NSS när så efterfrågas utarbeta sakunderlag för policyfrågor. Det har skett avseende skolundervisning och skarv, och är under arbete för permanentbostäder. För att förtydliga NSS:s roller formulerade styrelsen 2016 en verksamhetsidé, som successivt bearbetats.
NSS får begränsa sig till att arbeta med ett fåtal teman åt gången. Som komplement och för att stärka kontinuiteten i verksamheten har styrelsen fördelat omvärldsbevakning av viktiga skärgårdsfrågor mellan ledamöterna. Ett viktigt bidrag i omvärldsbevakningen är rådsmötets måldiskussioner.

NSS ska verka som plattform för att initiera och stödja projekt med EU-finansiering. Inför EU:s senaste programperiod har insatser med gott resultat ägnats att skapa nya projekt. Således är projekten Sankt Olavs Pilgrimsled, Smart Marinas och Baltic Wings med bidrag från EU:s Central Baltic-program direkta resultat av detta arbete. Att vara plattform för att bilda projekt innebär nätverksarbete. NSS utvecklar breda nätverk med experter inom olika sakområden i syfte att vara en kompetent och nyttig aktör för skärgårdsfrågor.
En tredje uppgift för NSS, utöver sakfrågor och nätverksbyggande, är rollen som Nordiska Ministerrådets gränskommitté. Under senare år har Samarbetet lagt ökad vikt vid detta och deltar aktivt i den så kallade LOTS-gruppens möten. Gränshinder har varit en viktig fråga för många av gränskommittéerna. NSS har dock sett den som mindre relevant och har fokuserat på utvecklingsfrågor.