Inom besöksnäring har man allt mer börjat diskutera att styra genom kunskap. Inom strategisk ledning nyttjar man existerande uppgifter för att utveckling och beslutsfattning inom turismen. Statistikuppgifterna är dock bristfälliga. Till exempel uteblir mindre övernattningsföretag. Inom vissa regioner är dessa en betydande andel av övernattningskapacitet. Även dagsbesökare uteblir från statistiken även om de har en betydande inverkan på inkomster inom turismen.
Nordiska skärgårdssamarbetet har genomfört en undersökning om besöksmängder i Åbolands skärgård samt kommunerna Brändö, Kumlinge, Sottunga och Kökar på Åland.
Med hjälp av mobildata d.v.s. information om mobiltelefoners geografiska lokalisering och spenderad tid har man ett instrument som kan mäta besöksflöden. Det är frågan om ett pilotprojekt, Nordiska skärgårdssamarbetet ligger i framkanten då det gäller denna metod i skärgårdsförhållanden och både tekniken och nyttjande av data utvecklas framöver.
Enligt Antti Honkanen , direktör för institutet för forskning och utveckling av besöksnäring, Lapplands universitet:
”För att korrigera de saknade uppgifter har det utvecklats olika metoder. Under de senaste åren har nyttjandet av mobildata ökat i popularitet. Som alla metoder har även mobildata sina brister. Men hjälp av mobildata får man tillförlitliga uppgifter om förändringar i besöksmängder och jämförelsematerial för olika orters popularitet. Motsvarande data är svårt att tillgå genom andra metoder.
Man kan påstå att trots några brister i nyttjandet av mobildata är uppgifterna om Åbolands skärgård den första utredningen som baserar sig geografiska positioner och ger en genomgripande uppfattning om besöksmängder, utsträckning över tid och mest besökta områden.
För att nyttja data i strategisk planering krävs det regelbundna undersökningar. Då fångar man upp framgångsrikt utvecklingsbehov och man kan förutspå besöksnäringens utveckling. Med beaktande av skärgårdarnas enorma turismpotential finns det ett skriande behov av information för strategisk utveckling”.
Ju fler besökare som är beredda att lägga tid och pengar på att ta sig ut i skärgården, desto högre kan skärgårdens värden sägas vara. Antalet besökare är därmed ett viktigt mått på skärgårdens attraktivitet.
Genom att jämföra data för åren 2019 och 2020 kan man tydligt se pandemins effekter. Antalet besökare ökade både under låg- och högsäsong. Man spenderade även mer tid i skärgården, 1,5 miljoner besökare övernattade och högsäsongen förlängdes år 2020. Ökningen mellan åren beror i hög grad på fler övernattande besökare. Antalet övernattande besökare januari-september ökade med 13% vilket beror på att fler personer har valt att bo i sitt fritidshus under pandemin.
Allra högst antal på midsommardagen med 45 000 besökare, varav över hälften också övernattade.
Antalet besökare har främst ökat i områden nära fastlandet. Platser längre ut i skärgården har generellt mindre ökningar, oförändrat antal besökare eller i vissa fall minskat antal besökare.
Samtidigt har man uppgifter om besökares hemort medan utländska besökare inte ingår i analysen eller de som använder andra mobiltelefonoperatörer än TeliaSonera.
Uppgifterna om besöksmängder är inte exakt utan data har tolkats i lägre kant men är riktgivande uppgifter. Genom att fortsätta med motsvarande uppföljning får man mer tillförlitligt material. Både metodiken, tekniken och analysen skall vidareutvecklas.
Nyheter om APIN
Ålands radio presenterade NSS projekt om besöksnäringen (Archipelago possibilities in numbers) och en intervju på deras hemsida. I texten står Nordiska rådet men det korrekta är Nordiska ministerrådet :Intervju Ålands Radio
