Besöksnäringens potential i skärgårdarna

Stor potential i skärgårdens besöksnäring
Siffrorna visar kraftfulla ekonomiska effekter för NSS område i Sverige, Åland och Finland med 32 miljoner besök och 1 700 miljoner € i omsättning per år.

Uppgifterna baserar sig på en utredning som är den första i sitt slag för NSS skärgårds- och kustområden i södra Finland, Åland samt i Sverige från Uppsala till Kalmars län. Antalet besök baserar sig på positioneringsdata för mobiltelefoner och besöken är indelade i kommersiella och icke kommersiella besök. Undersökningen visar en stor potential för bl a besöksnäringen i en säsongförlängning.

Nordiska skärgårdssamarbetet har tillsammans med WSP genomfört en omfattande analys över antalet besök uppdelat på kommersiella besök, såsom övernattningar i hotell, gästhamnar, och icke kommersiella besök som är övernattningar i privata fritidsbostäder. Rapporten omfattar både antal besök och det ekonomiska värdet för besöksnäringen kopplat till besöken, och resultatet är häpnadsväckande tydligt:

Turismens betydelse och potential är solklar, branschen sysselsätter 22 000 helårsekvivalenter och genererar 250 miljoner € i skatteintäkter per år*.  Nordiska skärgårdssamarbetets syfte med utredningen är bland annat att påvisa branschens inverkan och potential. I många delar av skärgården sker idag merparten av besöken under en kort del av sommaren, men branschen har länge arbetat för en förlängd säsong. Utmaningarna är välkända men nu visar vi svart på vitt i siffror vad det skulle innebära om september blir lika bokat som augusti.

• ”Lika många besök i september som augusti skulle, allt annat lika, innebära en ökad omsättning med 55 miljoner € för besöksnäringen och en sysselsättningseffekt motsvarande över 9 000 heltidstjänster under en månads tid” säger Joakim Franklin, ansvarig för studien.

• Även företagaren i Åbolands skärgård, Lassi Määttä konstaterar att 1,5 månad längre säsong skulle fördubbla omsättningen. Enligt Lassi skulle 2 veckors förlängd säsong innebära en 30-50 % ökning.

Frågan är viktig ur flera perspektiv, dels erbjuder turistbranschen ett flertal arbetsplatser och med en längre säsong kan besöksnäringen befrämja inflyttning till skärgården, såsom många skidorter har utvecklats, Åre är en av dem som brukar lyftas fram. Men de stora säsongsvariationerna innebär även ett hårt tryck på miljön, infrastrukturen och till en viss mån även på den sociala hållbarheten. Nu pågår det ett antal projekt som involverar företag i Östersjöområdet för att tillsammans skapa förutsättningar för en längre besökssäsong. Rapporten påvisar även storleksklassen på besöksnäringen och kan fungera som ett underlag på nationell nivå för inriktning av anslag till företags-och investeringsstödsprogram.

*Beräkningarna är gjorda enligt inkomstmetoden utifrån en modell av Ålands statistik- och utredningsbyrå som vidareutvecklats av WSP.  På Åland har man med hjälp av omfattande besöksenkäter kartlagt konsumtionsbeteendet vilket gör analysen till det mest tillförlitliga materialet om konsumtionsvanor i skärgårdsförhållanden. Siffrorna visar ett genomsnitt av besök och samhällsnyttor för åren 2021 och 2022. Utländska besök hanteras separat i mobildataanalyser. Presenterade besökssiffror avser därför inhemska besökare – finska besökare i Finland och svenska besökare i Sverige.

Inom besöksnäring har man allt mer börjat diskutera att styra genom kunskap. Inom strategisk ledning nyttjar man existerande uppgifter för att utveckling och beslutsfattning inom turismen. Statistikuppgifterna är dock bristfälliga. Till exempel uteblir mindre övernattningsföretag. Inom vissa regioner är dessa en betydande andel av övernattningskapacitet. Även dagsbesökare uteblir från statistiken även om de har en betydande inverkan på inkomster inom turismen.

Nordiska skärgårdssamarbetet har genomfört en undersökning om  besöksmängder i Åbolands skärgård samt kommunerna Brändö, Kumlinge, Sottunga och Kökar på Åland.

Med hjälp av mobildata d.v.s. information om mobiltelefoners geografiska lokalisering och spenderad tid har man ett instrument som kan mäta besöksflöden. Det är frågan om ett pilotprojekt, Nordiska skärgårdssamarbetet ligger i framkanten då det gäller denna metod i skärgårdsförhållanden och både tekniken och nyttjande av data utvecklas framöver.

Enligt Antti Honkanen , direktör för institutet för forskning och utveckling av besöksnäring, Lapplands universitet:

”För att korrigera de saknade uppgifter har det utvecklats olika metoder. Under de senaste åren har nyttjandet av mobildata ökat i popularitet. Som alla metoder har även mobildata sina brister. Men hjälp av mobildata får man tillförlitliga uppgifter om förändringar i besöksmängder och jämförelsematerial för olika orters popularitet. Motsvarande data är svårt att tillgå genom andra metoder.

Man kan påstå att trots några brister i nyttjandet av mobildata är uppgifterna om Åbolands skärgård den första utredningen som baserar sig geografiska positioner och ger en genomgripande uppfattning om besöksmängder, utsträckning över tid och mest besökta områden.

För att nyttja data i strategisk planering krävs det regelbundna undersökningar. Då fångar man upp framgångsrikt utvecklingsbehov och man kan förutspå besöksnäringens utveckling. Med beaktande av skärgårdarnas enorma turismpotential finns det ett skriande behov av information för strategisk utveckling”.

Ju fler besökare som är beredda att lägga tid och pengar på att ta sig ut i skärgården, desto högre kan skärgårdens värden sägas vara. Antalet besökare är därmed ett viktigt mått på skärgårdens attraktivitet.

Genom att jämföra data för åren 2019 och 2020 kan man tydligt se pandemins effekter. Antalet besökare ökade både under låg- och högsäsong. Man spenderade även mer tid i skärgården, 1,5 miljoner besökare övernattade och högsäsongen förlängdes år 2020. Ökningen mellan åren beror i hög grad på fler övernattande besökare. Antalet övernattande besökare januari-september ökade med 13% vilket beror på att fler personer har valt att bo i sitt fritidshus under pandemin.

Allra högst antal på midsommardagen med 45 000 besökare, varav över hälften också övernattade.

Antalet besökare har främst ökat i områden nära fastlandet. Platser längre ut i skärgården har generellt mindre ökningar, oförändrat antal besökare eller i vissa fall minskat antal besökare.

Samtidigt har man uppgifter om  besökares hemort medan utländska besökare inte ingår i analysen eller de som använder andra mobiltelefonoperatörer än TeliaSonera.

Uppgifterna om besöksmängder är inte  exakt utan data har  tolkats i lägre kant men är   riktgivande  uppgifter. Genom att fortsätta med motsvarande uppföljning får man mer tillförlitligt material. Både metodiken, tekniken och analysen skall vidareutvecklas.

Nyheter om APIN

Ålands radio presenterade NSS projekt om besöksnäringen (Archipelago possibilities in numbers) och en intervju på deras hemsida. I texten står Nordiska rådet men det korrekta är Nordiska ministerrådet :Intervju Ålands Radio

Nordiska skärgårdssamarbetet ser en hållbar turism som den gemensamma potentialen för att profilera våra unika områden. För att förstå turismens betydelse idag behöver  man sammanställa befintliga uppgifter, kontrollera metoder och indikatorer som är i bruk inom regioner och våra länder.

Genom projektet “Archipelago possibilities in numbers”

(APIN) sammanställdes de statistikuppgifter som finns att tillgå och genom data en beräkning av besöksnäringens ekonomiska värde.

Trots att det saknas pålitliga uppgifter om besöksmängderna i skärgårdarna (Stockholms -Åland och Åboland) visar resultatet ändå enormt stora utvecklingsmöjligheter inom näringen

En hållbar besöksnäring speciellt i våra skärgårdar, innebär både social och ekonomisk utveckling med ekologisk hänsyn samt en hållbar infrastruktur med flexibla transporter och säsongsanpassad service. Där en fast befolkning i skärgården bildar basen för utvecklingen av besöksnäringen.